Projekt i Vätterbranterna

Aktuella projekt

Tackakött

Betade hagar och ängar är mycket rika på biologisk mångfald; en mängd olika djur och växter trivs där. ”Mularnas marker” har skapats genom generationers hävd. Just sådana marker finns det gott om i Vätterbranterna. Kött och mjölk från naturbetesdjur är samtidigt hållbart och ekologiskt. Vi människor kan ju inte äta gräs. Projekt ”Tackakött” handlar om att stimulera till mer av lokalt producerat kött.

Eksuccé

Eken är ett träd som rymmer mycket av både kulturhistoria och naturvärden. Ekskogen på Visingsö planterades till exempel en gång för att försörja flottans behov av virke till skeppsbyggnad. När träden var mogna för avverkning tackade dock marinen – som väl var – nej. En ek kan vara hem för runt 1000 olika djur och växter. Att eken kan bli väldigt gammal är en förklaring. Jätteeken i Norra Kvill, utanför Rumskulla i Småland, började gro på medeltiden. Än grönskar den något. Ek är inte bara viktig ur biologiskt perspektiv, även ekonomiskt är den värdefull. Detta tar vi fasta på i projekt Eksuccé som kan ses som en fortsättning på projektet Lövsuccé där biosfärområdet arbetat för mer lövinslag i skogarna i Vätterbranterna.

Ekgren

Man som paddlar kajak

Hållbar platsutveckling

Hur kan turismen göras mer hållbar? Under ett år har biosfärföreningen, tillsammans med Destination Jönköping och Smålands Turism, studerat just detta genom bland annat en lång rad möten med turistaktörer i Vätterbranterna. Kunskapen om hållbarhet och turism har ökat. Projektet har finansierats av Tillväxtverket. En slutrapport kommer inom kort.

Miniambassadörer

Sedan starten har biosfärområdet utbildat så kallade biosfärambassadörer. Hittills har ett 50-tal fått särskild kunskap om Vätterbranterna som de kan sprida vidare. Våren 2019 riktade vi 
in oss på de yngre: 21 barn vid en avdelning på Oxhagens förskola på Öxnehaga blev ”miniambassadörer” efter att ha fått lära sig mer om bland annat hållbarhet, mat och vatten samt närmiljön. Entusiasmen hos barnen – och deras föräldrar och lärare var stor.

Två barn och en vuxen ligger på gräsmattan och undersöker något på marken

Genomförda projekt

Växa tillsammans

Hösten och vintern 2015 anlände ett stort antal flyktingar till Sverige. Vad kunde göras i Vätterbranterna för att integrera de nyanlända? Språkpromenader blev ett första svar. Helt enkelt att träna svenska när man går och pratar samtidigt. Samtidigt som det blev en naturupplevelse; människor från Syrien och Afghanistan har inte samma relation till natur som vi i norr har. Projektet fortsatte med biodling och cykelträning (för kvinnor) på Öxnehaga. En annan satsning var de dans- och filmföreställningar om flykten till Sverige som sattes upp i olika frikyrkor i Vätterbranterna.

Man med kikare

Fiskare som drar upp ett nät

Notdragning

På hela 33 olika platser i biosfärområdet utmed Vättern har det dragits not. Dessa notadrätter (uttalas nota-drätter) var en viktig biinkomst för många bönder; fångsterna kunde bli stora. Notadrätterna hade ibland spännande namn som Sodom, Gomorra, Yokoham och Koadrätten. Den sista skall ha heta så för att den gav större inkomster än Brunstorps bästa mjölkko. Det gamla fiskesättet går till så att ett nät, en not, läggs ut i sjön för att sedan vevas in från två olika håll. Flera gånger har det ordnats notdragning för publik i Vätterbranterna, mycket folk har kommit för att se på. Fångsterna dock begränsade nuförtiden. Läs mer i Notboken (fyndigt namn tycker vi)!

 

Hemmakrog på landet

Runt om i världen driver människor restaurang i sin bostad. Ofta är det varken stylat eller tillrättalagt, utan man bjuder helt enkelt in till sitt köksbord. Hemmakrogar har också börjat dyka upp på den svenska mat- och krogscenen, men mest i större städer.

Syftet med den här skriften är att sänka kunskapströskeln och att inspirera, så att fler på landsbygden vågar prova detta koncept. Den ingår i ett projekt som har genomförts med stöd från Landsbygdsprogrammet och Axel Adlers fond.

Här kan du ladda hem publikationen Hemmakrog på landet

Text: © Ragni Andersson

Grafisk form & illustrationer: © Anna Wennberg

Kontakta Ragni Andersson, ragni@agrigera.se  om du vill beställa den tryckta publikationen.

Bild på ett menyblad för Hemmakrog på landet